Seg tjej som ändå peppar.

Jag är så hiskeligt trööött.
Skulle och ville egentligen gå på Beyond Retro-fest på Trädgården. Men. Jag. Orkar. Inte.
Vill så hemskt gärna lyssna och dansa till The Mad Men Band som startar där borta under bron om fyra minuter. Men. Jag. Orkar. Inte.

Nu sitter jag här och försöker planera Popaganda. Vad måste jag ha med mig till jobbet imorgon? Så att jag kan kasta mig iväg till Skanstull så fort vi stänger portarna…exakt hur snabb måste jag vara?
Fingrar på mitt festivalband och tänker att det verkligen är sant. Imorgon ska jag äntligen få se Belle & Sebastian. Som jag har väntat. 2006 skulle vi se dem på Trädgårn’ i Göteborg, jag, Martina och Jarita. Vi kom dit, vi köade, vi blev klassade som minderåriga, vi fick inte komma in. Det fick Jarita förstås, hon var ju vår beskyddare, hon som var myndig och över tjugo och allt var det var, hon som skulle bevaka oss. Men icke. Vi sålde våra biljetter till en engelsman och lommade mycket ledsna och besvikna hemåt. Den gången hade jag räknat ner i tre månader.
Den här gången har jag räknat ner sedan dess. Fyra år och fem månader ungefär.

Mina önskelåtar:
Stay Loose
Sleep the Clock Around
Step into my Office, Baby
Family Tree
The Blues are still Blue
Dress up in You
Sukie in the Graveyard
The Stars of Track and Field

Om julietjuliet

Du är glad!
Det här inlägget postades i La Vie, Mes Favoris. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s