I might have looked the other way.

Igår var jag hemma hos Anna. Vi sippade champagne och lyssnade på Beatles. Åh. Lyckan.
Sedan mötte Rabii upp mig på Fridhemsplan och så gick vi hem och poppade popcorn. Vad kan klockan ha varit? Tre, fyra?

När jag fick stå och vänta på tunnelbanan vid Solna Centrum i fucking femton minuter kom det fram en mycket märklig, väldigt överförfriskad herre till mig. Han ville att jag skulle ringa ett samtal åt honom. Så jag gjorde det…inget svar i luren, han bad mig skicka ett sms. Jag gjorde det.
Kik kallade han sig. Hade hamnat i fyllecell under kvällen och ville meddela sin vän att han fått komma ut igen.
Efter dessa tjänster [bör också tillägga att jag försökte hjälpa honom att laga hans två mobiltelefoner] var han som ett plåster på mig. Hela väntetiden och hela resan in till stan igen. Men han var inte så jobbig. Han var trevlig och ville inget illa alls.

Om julietjuliet

Du är glad!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s