Återberättande.

Julia, när du har ungefär tre och en halv timme kvar tills du börjar, vad ska du då hitta på? Jag kan säga dig att du ska inte hänge på varken bilddagboken eller facebook, utan du ska skriva en recension av den fantastiska franska boken som faktiskt är slut sedan en vecka tillbaka, och du skulle kunna skriva loggbok och planering av din ”Ring” som du ska framföra på torsdag, du ska inte heller sitta här och blogga i onödan. Ta på dig kläder och gör något vettigt. Tids nog blir det tid för internet.

Men jag ska bara skriva lite, lite till.

Vi firade Niklas i lördags. Först Saturn och allt härligt folk, för folk är så glada och trevliga där. Jag träffade Alexander som var snickare och missnöjd med sitt jobb, han tjänade tjugo papp, men vafan, det är ju alldeles fört lite. Jag träffade en tjej och en kille på tjugo och tjugoett, jag skulle säga vem som var äldst, jag gissade på tjejen, det var fel. Bad dem att gissa min ålder. Killen var den som började gissa vilt. ”Tjugoett!” ”Nej… Gissa igen!” ”Men, hur många gånger ska jag gissa, två eller?” ”Gissa tre gånger!” ”Tjugotvå? Tjugotre?” ”Nej, jag är arton!” Både killen och tjejen: ”VA?!”. Sedan började de försöka lugna ner mig och intala mig att inte vara ledsen för att jag såg så gammal ut. Svällande av stolthet gick jag därifrån och kände mig närmast som fyrtiosju… Än så länge vill jag gärna se gammal ut, det underlättar saker och ting. Men sedan, jag kan tänka mig att när jag är tjugofem, då vill jag inte se ut som trettio. Eh. Åldern har sitt pris.
Jag tror att vi har vår glansålder nu, vi nittior. Lever livet och så. Hoppas jag.

Runt halv två drog vi till Klubb O, svartklubb i Gamlestan som skulle ha öppet till åtta på morgonen. Vi stannade till halv fyra. Vi orkade inte med att det var så hög musik så att man inte hörde vad man tänkte och att alla rökte inomhus så att man blev helt crazytäppt i huvudet. Sista tåget gick ju 03:17, så det var bara att roa sig kungligt på stan fram till 07:17. HAHA! För tåget som skulle ha gått 06:02, det fanns inte, vassttrafik.se ljuger!
Så vi hängde på en liten korvmojj, mcdonalds, Nordstan och slutligen centralen, HIGH LIFE!

Ärligt talat så var jag mest lycklig, trött, sprallig och tyckte att det mesta var ganska så najs. Jag gick där i mina elva cenitmeters-klackar och sjöng på ett väldigt fult sätt. Victor och Niklas var mest trötta och jag skrattade som ett as och tyckte att det var fantastiskt att vi kunde ”göra vad som helst nu! Vi har hela staden till förfogande!”. Det bör väl tilläggas att vi småsov inne på mackinåladds, inte Victor, men jag och Niklas, jag dregglade i Niklas hår. Sedan sov vi lite i Nordstan och lite på centralen. Och sedan på tåget as well.

Härlig helg må jag säga. Söndagen var lugnast av alla söndagar.

Nu SKA jag vara vettig.

Om julietjuliet

Du är glad!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Återberättande.

  1. Liv skriver:

    Haha… var den lilla krovmojjen Franks by any chance?

    Och Västtrafik ljuger alltid. Har du inte lärt dig det än är det dags att du gör det nu! Annars kommer du bli såååå bränd, baby.

  2. julietjuliet skriver:

    Franks stängde tjugo minuter innan vi hittade det =[. Vi gick dit först. Hahah.

    Jag är redan sååå bränd, darling.

  3. Niklas skriver:

    Hahaha! Det är kul att läsa återberättanden om saker man vart med på. Nice. Du glömde att skriva att dom spela Det Är Ett Idogt Jobb dock, fyyyy! =)

  4. julietjuliet skriver:

    Till Niklas: JUST DET!!! Dumt att jag missade den detlajen! Åh! Den var så himla viktig också. Suck. Jag blev så lycklig!

    Peppen inför Markus är OTROLIG!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s