Att försöka klämma in en upplevelse i ord är inte det enklaste man kan göra.

Jag borde verkligen blogga bättre om Pride. Jag missade ju att berätta om såpbubblorna och Moderaterna som skrek ”Vem vill vara sosse nu? -INGEN!”, eftersom det har så mycket med Prides och kärlekens budskap att göra… Jag glömde berätta om Adam & Eva, fast som två män och nästan helt nakna. En annan sak jag missade att säga var att jag och Beata found it afwul hard to find Tullhus 1, när det låg nästan precis framför våra ögon. Förgät nästan att alla flator gick med bar överkropp, och att alla dem dessutom var Livs vänner. Livs tankar: ”Oh, snygga bröst…”, sekunden senare [i tal]: ”OJ, Heeeej Lisa… Hej Siri! Hej…”.
Självklart.
Det finns egentligen tusen saker till att berätta om, men… det går inte riktigt att förklara, för känslan är så mycket bättre när man är där, och man måste vara på plats för att uppleva det på rätt sätt. Jag tänker inte försöka mig på det här. Ingen bra idé.

Träffade Agnes och hennes syster Signe idag. Mycket trevligt och roligt. Har inte träffat Agnes sedan juli 2006. Sjukt. Men det var som om det var igår. Man har ju hållit sig uppdaterad, genom bilddagboken, jag menar, hon är en av de få unga brudar med systemkamera idag som kan ta riktiga bilder, som därmed gör att när hon har uppdaterat sin bdb så är det höjdpunkten på hela bilddagboken-besöket. Så idag tog vi en Second Hand-runda. Judits, Stadsmissionen, Myrorna… nästan Röda Korset, men vi insåg innan [pusta ut] vi gick in att det var Infocentral. Klyftigt. Vi hann förstås med andra små, söta, annorlunda boutiquer med små, söta, annorlunda, underbara saker, som bara finns i hufvudstaden. Och så Indiska, och lite Weekday, eller nej, mycket Weekday, för eftersom det är i den här staden man ska befinna sig om man vill hitta något, så var det MYCKET Weekday, för att butiken är ENORM jämfört med Götets lilla kvava, varma och med musik spelandes så högt att man inte hör vad man tänker eller orkar stå på benen där inne.

Och även om jag kommer mycket väl överrens med Tunnelbannan nuförtiden så måste jag stå fast vid att Paris Metro är enklare. Bara för att jag måste låtsas vara ännu mer fransk. Geek.

Har hittat mitt drömjobb här. Jag vill. Vill. Vill jobba på Muffin Bakery. Splendid. Men jag måste komma dit och fixa till kaffe-kvalitén, men först måste jag få jobbet. Just det. Den lilla haken. Behöver de personal? Vi hoppas på det. Måste lämna in ansökan sedan. När jag skrivit ett mer personligt Personligt Brev. Heja mig.

Saknar NickePickeLickeTickeMicke.

Om julietjuliet

Du är glad!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s