Ytterligare panik och ångest.

Det här är det värsta jag varit med om i hårväg. Det är värre än gult hår, det är värre än ful frisyr, det är värre än 7 centimeters utväxt. I de fallen har man i alla fall hår kvar, ett hår att oja säga över. Istället står jag framför spegeln och gråter för att jag snart inte har något hår kvar att beklaga mig över. Ångest, ångest, ångest.
Jag önskar verkligen att jag kunde spola tillbaka tiden. Eller åtminstone ändra ett beslut i min hjärna. För en vecka sedan kunde jag väl ha bestämt mig för att leva med utväxt. Snälla. Alla som färgar sitt hår i en annan färg än sin egen får utväxt. Det är ganska naturligt.
Betydligt mer naturligt än att tappa håret utan att ha cancer. Betydligt mer naturligt än att det går av.

Och den idiotiska frisören jag gick till, Therese, hon vill erbjuda mig gratis klipp&färg hos henne. NEVER. Jag vill aldrig mer gå dit igen efter imorgon.

Nu ska jag snart gå och jobba. Men jag vill verkligen inte det. Jag vill bara ligga hemma med håret i någon sorts anordning som gör att det är kvar på huvudet. Jag lever med inpackning ständigt kladdat i det nu. Men det hjälper inte. Det faller av. Så fort jag nuddar det så tappar jag hår. Panik.

Är så rädd att tappa allt.

Om julietjuliet

Du är glad!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s