Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din.

När alla trodde att jag skulle förlora mig,
med vilken runaway som helst.
Jag var slut, när du hitta mig, i Gbg regn.
Dom kunde säga vad som helst till mig,
dom kunde dra åt helvete.
Men ett enda ont ord om dig,
har alltid fått mig upp i ringen.

Det enda jag riktigt hör nu för tiden,
är en vind som blåser genom staden.
Och fast turisterna är borta,
går jag nästan aldrig ut.
Så jag väntar tills i morrn bitti,
det är den tiden jag gillar mest.
Då ska jag ta en promenad,
i parken.

När du ser på mig,
är det knappt jag minns,
ett enda öknamn dom kallade mig.
Jag vet inte vem jag är,
men jag vet att jag är din.
Och att dina ord i natten,
är det enda som når in.
Jag vet inte vem jag är,
men jag vet att jag är din.

Jag tänkte sjunga nåt för dig igen,
och när jag blir för full för att sjunga,
kan vi promenera hem,
i Gbg regn.
Jag flyger högt och det,
känns som jag faller igenom igen.
Jag vet inte vem jag är,
men jag vet att jag är din.

Ingen får mig att gråta som Håkan.
För jag vet inte att jag är din och jag vet inte heller om jag vet
vem jag är.
Men alla minnen kommer tillbaka. Särskilt när jag städar mitt
rum och hittar alla våra stunder förpackade i små papperslappar.

Om julietjuliet

Du är glad!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s